Makroanalys – Räntepolitik

MAKROANALYS

  • Räntepolitik

Den amerikanska centralbanken, FED, höjde som väntat räntan nu i mars med 25 punkter till rangen 1,50-1,75 (med 1,625 som medelvärde). Beslutet var helt väntat och alla 104 tillfrågade ekonomer trodde på just 25 punkters höjning. Så intentionen var onekligen väl kommunicerad. FED räknar nu med att höja räntan ytterligare två gånger i år så att räntan ligger på 2,125 (2-2,25) vid utgången av året. Det fanns ekonomer som hade förväntat sig en mer aggressiv bana men så blev det alltså inte. FED räknar sedan med ytterligare 3 höjningar under 2019 och två till under 2020.

Att man inte valde att dra upp banan för innevarande år berodde sannolikt på att inflationsutfallet hittills i år varit modest. Som vi skrev i förra månadens marknadsanalys kommer inflationen sannolikt att komma upp en bit till följd av den så kallade ”Verizon-effekten”, men det borde inte överraska någon.

Det har diskuterats mycket varför inflationen inte accelererar mer trots stark ekonomi, och detta gäller både i USA och i Europa. Ett par saker som lyfts fram är; det finns fortfarande en stor grupp människor som arbetar mindre (typ halvtid) än de skulle önska – en kvardröjande effekt av finanskrisen. En annan faktor som lyfts fram är att det sker ett utbyte inom arbetsmarknaden från högavlönade (ofta vita män) som går i pension – i USA kallat ”the silver tsunami”. Dessa ersätts inte i samma grad som tidigare till följd av ökad effektivisering och automatisering. De nya jobb som tillkommer är istället inom låglöneyrken där löneförhandlingsmöjligheten är mycket liten då allt fler låglöneyrken pressas av ökad automatisering och robotisering. Till exempel har Burger King tagit i drift ”Flippy” en robot som steker hamburgare.

Allt fler yrken pressas i takt med att maskinerna blir smartare, vilket kan vara en delförklaring till det uteblivna lönetrycket.

Även i Europa har inflationen varit oväntat låg och det talar för att ECB kommer fortsätta med sin stimulativa politik. I Sverige har inflationen också varit lägre än väntat. Inflationen ligger nu cirka två tiondelar under Riksbankens senaste bana som i sin tur hade reviderats ner kraftigt bara ett par veckor tidigare.

Nu tror vi att inflationen i Sverige kommer att studsa upp nästa månad mot 2 procent. Det kommer vara den senaste siffran när Riksbanken möts för räntesättning i slutet av april. Av det skälet ser vi inte någon anledning för Riksbanken att ändra sin bana i närtid. Men därefter kommer troligen inflationen falla tillbaka ner mot 1,5 procent igen till följd av baseffekter, varför vi ser det som troligt att Riksbanken vid mötet i juli väljer att skjuta på den första höjningen från oktober – som nu är prognosen – till början av nästa år.

Samtidigt kommer alltfler rapporter att bostadsbyggandet är på väg att bromsa in kraftigt. Nu senast var Sveriges Byggindustrier (som visserligen är en part i målet) ute och drog ner sina prognoser. Enligt deras analys skulle nyproduktionen av bostäder falla från 65.000 2017, till 56.000 i år och 45.000 nästa år. Om så sker kommer det sannolikt att minska svensk BNP med i storleksordningen 1-1,5 procentenheter per år, allt annat lika.

Det är ytterligare en faktor som talar mot räntehöjningar från Riksbanken i år. Det finns ju alltid en risk att Riksbanken höjer även om inflationen inte når upp till målet. Till exempel har Bank of Canada höjt räntan tre gånger trots en inflation kring 1,5 procent. Men deras närområde är FED i USA som höjer, till skillnad från Sverige vars motsvarighet ECB i Europa fortsätter med sina stimulanser.

För att Riksbanken ska byta fot och börja höja räntan, bör ett eller flera av följande villkor vara uppfyllda, enligt vår bedömning. Antingen måste Riksbanken tro att ECB är på väg att byta fot, eller så bör inflationen ligga kring två procent. Alternativt bör åtminstone momentum i inflationen vara uppåtriktad. Inget av dessa villkor är uppfyllda i dagsläget. Men, som vi skrivit många gånger tidigare; Vi tycker att minusräntan är ett gissel och att den skapar mer problem än den löser och skulle inget hellre vilja än att den försvann. Men analysen måste bygga på hur vi tror att Riksbanken kommer att agera – inget annat – och i dagsläget ser vi inte riktigt argumenten för en förändring av politiken.

En annan intressant sak vad gäller bostadsmarknaden är alla de nya bolåneföretag som börjar poppa upp enligt holländsk modell, nu senast enkla.com. Affärsmodellen bygger på att låna i finansmarknaden med bostäder som säkerhet och den marginal som bankerna tar idag delar placerare och låntagare istället på.

Investeraren får en bättre ränta och låntagaren får billigare lån. Att detta kommer nu är en konsekvens av den svenska oligopolmarknaden på bolån där bankernas marginaler nu är de högsta någonsin. I Holland lär denna typ av lån tagit så mycket som 20 procent av nyutlåningen. Så om det kommer igång på riktigt kommer sannolikt bankerna tvingas sänka sina marginaler för att behålla sin del av den mycket lönsamma bolåneaffären. Detta innebär lägre boräntor för hushållen och lägre marginal för bankerna. Kombinationen av en eventuellt utebliven räntehöjning och lägre bolånemarginaler gör det svårt att vara bullish på svenska bankaktier…

Sen kan man ju i sitt stilla sinne fundera lite över det faktum att bankernas privatekonomer nu propagerar för att man ska binda räntan… Då är man ju inlåst i banken till hög ränta och har mycket svårare att byta till nån av de nya billigare uppstickarna. Men det kanske bara är en ren tillfällighet?

Vi har de senaste månaderna sett lite mindre positiv konjunkturdata från Europa och Sverige. Det är framförallt tidiga ledande indikatorer som viker av nedåt. Det är ingen dramatik, och vi har själva väntat på att få se sådana rörelser. Det finns en god korrelation mellan PMI och BNP. Vår bedömning är att perioden med kontinuerliga uppjusteringar av europeisk tillväxt, som vi sett de senaste åren, sannolikt är förbi.

I USA är däremot bilden annorlunda. Där har ledande indikatorer fortsatt upp och framförallt gäller det små och medelstora företag som anses vara vinnare på skattesänkningarna.

Skillnaden mellan Europa och USA blir även tydlig om man tittar på det senaste årets börsutveckling där amerikanska börser fortsatte upp under hela förra året medan europeiska toppade förra våren och därefter rört sig sidledes till svagt nedåt.

Den svenska börsen har varit lite mittemellan, med en topp i november förra året, det vill säga senare än Europa men före USA.

Vi har även tittat lite på säsongsmönster på den svenska börsen. Tar man den genomsnittliga årsutvecklingen sedan 2009 ser man att Stockholmsbörsen tenderar att gå bra under våren fram till början av sommaren, för att sedan röra sig sidledes fram till hösten då det normalt kommer en stark avslutning.

Hittills i år har vi avvikit från det mönstret och dessutom har volatiliteten blivit betydligt högre. Vår bedömning, som vi redogjort för i tidigare marknadsanalyser, är att volatiliteten sannolikt kommer att var högre härifrån då de stora centralbankerna, framförallt FED och ECB, nu drar åt olika håll.

I skrivande stund är marknaderna rejält oroliga över det eskalerade ”handelskriget” mellan framförallt USA och Kina. Handelshinder är aldrig bra, dock tycker vi att det kan finnas anledning till besinning. De av USA föreslagna tullarna på kinesisk import om cirka 60 mdr USD motsvarar bara ett par procent av värdet av den amerikanska importen från Kina. Kinas tullar ska omfatta cirka 3 mdr USD på främst stål, aluminium, fläsk och vin. Det är, i sammanhanget, mycket blygsamma belopp.

aug16_signatur

FED höjde som väntat räntan med 25 punkter till intervallet 1,5-1,75 procent (medelvärde 1,625). Höjningen var extremt väntad och alla 104 tillfrågade ekonomer trodde på en 25 punkters höjning.

Grafen visar de så kallade ”dot plots”. Varje punkt utgör en av de enskilda fomc-ledamöternas förväntade ränta vid en given tidpunkt. Den gröna linjen markerar sedan medianvärdet.

Enligt medianen förväntas nu ytterligare två höjningar i år och en slutränta 2018 på 2,125 (medelvärde). I slutet av 2019 väntas räntan vara 2,875, 3 höjningar och i slutet av 2020 3,375, ytterligare 2 höjningar. Den sista punkten i grafen markerar den långsiktiga räntenivån som i dag anses ligga kring 2,875 procent.

Före FED-beskedet har det förekommit spekulationer om att man skulle höja takten i år från tre till fyra höjningar. Så skedde alltså inte.

En anledning kan vara att amerikansk inflation inte visar några tecken på att accelerera, trots stark ekonomi. Som vi skrev förra månaden kommer sannolikt den så kallade ”Verizon-effekten” att trycka upp inflationen till sommaren, men frågan är hur dramatisk den effekten blir i slutändan.

Inte heller europeisk inflation visar några tydliga tecken på att ta fart. Tvärt om har den överraskat på nersidan och tillsammans med en stark Euro talar det för fortsatt stimulativ penningpolitik i Europa.

Svensk inflation har även den överraskat och blivit lägre än Riksbankens prognoser, trots att de nyligen reviderade ner sin bana.

Grafen visar Riksbankens målvariabel, KPIF, som i dagsläget ligger på 1,7 procent.

I april kommer troligen inflationen komma upp igen till eller strax över 2 procent. Då det är den sista datapunkten vid Riksbankens nästa räntemöte i slutet av april väntar vi oss ingen förändring av räntebanan i närtid. Däremot kommer sedan inflationen sannolikt att falla tillbaka ner mot 1,5 procent igen på grund av baseffekter under sommaren vilket talar för att Riksbanken vid mötet i juli kan komma att skjuta på sin första räntehöjning från oktober i år till början av nästa år.

Vi börjar se lite tecken på att konjunkturen i Europa inte längre orkar öka i samma takt som tidigare. Grafen visar inköpschefsindex för Tyskland, Europa och Sverige samt inköpschefsindex för servicesektorn i Sverige.

Det finns i Europa en god korrelation mellan PMI och BNP. Vi tror inte på någon dramatisk konjunkturavmattning, än. Men tiden med successiva uppjusteringar av tillväxtprognoserna är förmodligen över.

I USA är däremot konjunkturbilden fortsatt mycket positiv. Framförallt för mindre och medelstora bolag (blå) som ju allmänt anses vara den grupp som kommer gynnas mest av de kommande skattesänkningarna.

Även på aktiemarknaderna har man kunnat se en tydlig skillnad mellan USA och Europa det senaste året, där amerikanska börser fortsätter utvecklas starkt medan europeiska faktiskt rört sig svagt nedåt.

Slutligen en bild på den svenska börsen. Den blå linjen visar snittet av årsutvecklingen för SIXPRX sedan 2009. Den röda linjen visar 2018 så här långt.

Som synes brukar börsen stiga fram till april/maj för att sedan ta en paus under sommaren för att sedan avsluta året starkt.

Hittills i år avviker vi kraftigt mot de senaste årens säsongsmönster.

Enter Fonders Marknadsanalys skrivs av Anders Wilson, chef för ränteförvaltning och makroanalys på Enter och av John Bornstein, chef för aktieanalys.

Anders är civilekonom från Stockholms universitet och har arbetat med förvaltning och handel inom räntebärande värdepapper och valuta i över 20 år. Han förvaltar Enters räntefonder och diskretionära ränteuppdrag och är även ansvarig för makroanalysen.

John är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och auktoriserad finansanalytiker CEFA.
Både Anders och John var med och startade Enter 1999.

Anders Wilsson

Anders Wilsson

John Bornstein, fondförvaltare

John Bornstein

Enter Fonder är en fristående och aktiv kapitalförvaltare specialiserad på svenska aktier och räntor. Vårt mål är att åstadkomma god riskjusterad avkastning.

Långsiktighet och stabilitet är viktiga värden i vår förvaltning. Det har gjort oss till en betydelsefull aktör inom såväl pensionsförvaltning som för våra institutionella kunder, stiftelser och försäkringsbolag vars kapitalförvaltning kräver ett långsiktigt tänkande och en stabil avkastning.

Vårt fondutbud erbjuds av de flesta fondförsäkringsbolag och banker på den svenska marknaden vilket gör det möjligt även för privatpersoner att investera medel hos oss.

Välkommen att läsa mer om oss och våra fonder på enterfonder.se.

RISKINFORMATION
Placering i fonder innebär alltid en viss risk. Tidigare avkastning är ingen garanti för avkastning i framtiden. Fondandelarnas värde kan både gå upp och ner och kan påverkas av valutarörelser. Det finns ingen garanti för att investeraren får tillbaka det fulla värdet av sin placering. Investerare bör kontakta en oberoende ekonomisk rådgivare om de är osäkra på om denna typ av placering är lämplig för dem. Vi rekommenderar också att investerare läser våra informationsbroschyrer, faktablad, årsberättelser och halvårsredogörelser. Dokumenten är tillgängliga här på vår hemsida, och kan även beställas direkt från Enter Fonder (Fondbolaget).

2018-07-12T17:16:26+00:00

Vi använder cookies för att din användarupplevelse ska bli bättre. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng